Svett är inte fienden: därför stoppar vi lukten – inte kroppen
I decennier har vi fått lära oss att svett är pinsamt och ska stoppas. Samtidigt betalar miljontals människor för att få svettas – i bastun, på träningspasset, i yogastudion. Något går inte ihop. Här är berättelsen om kroppens mest missförstådda funktion, forskningen som hyllar den – och varför våra deodoranter är byggda på en helt annan idé än antiperspiranternas. Av Johan, medgrundare c/o Gerd Vad svett faktiskt är Låt oss börja med det få tänker på: svett luktar i princip ingenting. Den lukt vi förknippar med svett uppstår först när hudens bakterier bryter ner den – timmar av bakteriearbete, inte svetten själv. Svetten i sig är kroppens eget kylsystem, och det är ett mästerverk. Miljontals svettkörtlar arbetar dygnet runt för att hålla din kroppstemperatur exakt rätt – när du tränar, när det är varmt, när du har feber. Utan den funktionen skulle vi helt enkelt inte överleva en varm sommardag. Svett är inte ett fel som ska rättas till. Det är ett kvitto på att kroppen fungerar precis som den ska. Kulturen som betalar för att svettas Vill du se hur konstig vår svettskam egentligen är – titta österut. I Finland finns fler bastur än bilar, och att svettas tillsammans är kultur, vardag och nästan religion. Och forskningen ger finländarna rätt: i stora finska befolkningsstudier från Kuopio har regelbundet bastubadande kopplats till lägre risk för hjärt-kärlsjukdom, och i uppföljande studier även till lägre risk för demens. Som alltid när vi refererar forskning ska det sägas ärligt: det här är observationsstudier. De visar samband, inte bevisad orsak – bastubadare kanske lever hälsosammare på fler sätt. Men riktningen är tydlig, och den rimmar med något vi i norr alltid vetat i kroppen: en rejäl svettstund följd av sval luft är bland det mest välgörande som finns. Lägg till träningssvetten – tecknet på att kroppen jobbar precis som den ska – och bilden klarnar. Svett är inte problemet. Svett är funktionen. Så varför vill vi stoppa den? Bra fråga. Svaret stavas marknadsföring. I decennier har antiperspirant-industrin sålt idén att fukt är pinsamt och att lösningen är att stänga av: aluminiumklorid som bildar en propp i svettkanalerna så att svetten aldrig når hudytan. Det fungerar – på samma sätt som det ”fungerar” att tejpa över en varningslampa. Vi har skrivit tidigare om varför vi valt bort aluminiumklorid utifrån försiktighetsprincipen. Men det finns ett skäl till, och det är nästan viktigare: vi tycker helt enkelt inte att en naturlig kroppsfunktion är ett problem som ska byggas bort. Lukten? Den fixar vi gärna. Kylsystemet låter vi vara. Vi stoppar lukten – inte kroppen Så här jobbar våra deodoranter i stället. Mjölksyra håller hudens pH lätt surt, vilket hämmar bakterierna som orsakar lukten – vi går alltså på orsaken, inte på svetten. Alun, ett naturligt mineralsalt, verkar milt sammandragande på hudens yta och dämpar utan att bilda någon propp i svettkanalerna. Och dofterna kommer från eteriska oljor – cypress och rosenträ i vår Unisex, hjortron i Cloudberry – medan 24/7 är helt doftfri för dig som är känslig. Du kommer att svettas när du tränar och bastar. Det är meningen. Men du kommer inte att lukta – och du behöver aldrig undra vad du satt under armarna, varje dag, ett helt liv. Utforska våra deodoranter → Tre vanor för dig som slutat kriga mot svetten • Låt kroppen jobba. Svettas ordentligt när du tränar eller bastar – det är funktionen, inte felet. Duscha efteråt, så är luktproblemet löst innan det uppstått. • Applicera deodorant på ren, torr hud. Det ger bakteriehämningen bästa möjliga utgångsläge och gör att den håller längre. • Välj material som andas. Ull och andra naturmaterial låter svetten avdunsta som det är tänkt – syntet stänger inne fukten och ger bakterierna en fest. Källor • Laukkanen m.fl., Kuopio Ischaemic Heart Disease-studien: regelbundet bastubadande och hjärt-kärlrisk (JAMA Internal Medicine, 2015). • Laukkanen m.fl.: bastubadande och demensrisk (Age and Ageing, 2017). • Gerd Magazine: ”Aluminiumklorid i deodorant – vad forskningen faktiskt säger och varför vi valde bort det” (länk)